Jag har dödsångest efter mammas död

Fråga:

För sju år sedan dog mamma i leukemi 48 år gammal. Jag födde min dotter fyra dagar efter begravningen. Efter det fick jag dödsångest. Besök hos en kurator hjälpte inte. Efter ett år blev det bättre, men nu har ångesten återvänt. Jag tar antidepressiv medicin och det har blivit lite bättre. Varför blev det så här? Mina tre syskon har bara levt vidare. Jag lever med min yngsta dotters pappa och vill lämna honom men vågar inte på grund av min ångest. Jag tror att jag inte ska klara mig själv. Vad ska jag göra?

Svar:

Vi reagerar olika på en anhörigs bortgång. Du och dina syskon är olika personer och lever olika liv. Förutom er mammas bortgång upplever var och en mycket annat som också påverkar hur ni mår.
Du var under kort tid med om två oerhört stressande händelser: din mammas bortgång och din dotters födelse. Även din graviditet blev säkert tuff eftersom din mamma var sjuk. Tiden efter din mammas död var också påfrestande, med ett litet barn, sorgen och allt som ska göras efter ett dödsfall. Det är alltså inte konstigt att du mått dåligt.
Nu har ångesten återkommit. En trolig orsak är att du lever i en dålig relation. Samtidigt är du rädd att inte kunna leva utan honom. Det blir ohållbart. Ångest får man när man upplever att man är fast i en situation utan valmöjligheter.
Jag tycker att du ska söka en psykoterapeut som kan hjälpa dig att se möjligheter till förändring. Det första du behöver arbeta med är din nuvarande situation. Vad är det du vill kunna klara av? Vad hindrar dig? Är det ångesten eller finns det orsaker?
Du behöver också arbeta med hur du ska hantera ångesten. Det är naturligt att vara rädd för att dö. Men är det så att du vidmakthåller ångesten genom att tänka mycket på den, kontrollera hur du mår, läsa om allt man kan dö av, läsa dödsannonser etc? Då behöver du hjälp att bryta det och hitta mer konstruktiva tankar och beteenden.
En terapi behöver inte vara lång. Det viktiga är att komma i gång och börja känna att man faktiskt kan påverka sitt liv och sin ångest.